Nu är det dags att börja blogga igen. Som många kommer att upptäcka är att jag kanske inte är den mest underhållande som bloggare men skam den som ger sig. Snart kommer jag säker vara nya Björn Gustavsson, eller så kanske jag ska hålla mig till det jag kan mest – hästar. Har dock svårt att fatta att det var nästan 50 personer som ville att jag skulle starta upp bloggen så nu hoppas man väll att det är någon stackare som läser den också. 

Ska på något sätt försöka charma Malin till att ändra utseendet på bloggen men vi får väll se hur det går, om två år kanske jag återkommer med ett resultat eller vad tror ni?


Min nuvarande status är att jag precis har gjort klart min ridinstruktörs utbildning level 2 på Strömsholm här i jul och är för tillfället arbetssökande. Har kvar vår tvåa till lägenhet nere i Kolbäck där min sambo Johan nu precis håller på att skola in sig i sitt nya jobb men vi är då båda beredda på att flytta dit jobbet styr oss.

Drömmen är dock att slutligen hamna i Örnsköldsviks trakter där man har släkt och vänner när man slutligen ska skaffa sig egen familj men jag har några år på mig tills det, eller ska jag säga att min biologiska klocka tickar eller något. Äldre blir jag för varje år vare sig jag vill eller ej!

Är för tillfället hemma i Ö-vik där jag kan få lite ströjobb lite här och där och om inte annat försöka hindra mig att klättra på väggarna.

För dagen så har jag hjälp till att köra min farmors brors häst till slakten i Ullånger. Allt gick lugnt och beskedligt och man har ju tyvärr sett sin del döda hästar i sitt liv men det var faktiskt skönt att jag ändå slapp följa med in i slakthuset. Tycker inte det är konstigt att håret reser sig på armarna av ett sådant ställe.

Nu ikväll har jag och Malin ridit ut i skogen, hon på Bosse och jag på Erik. Båda två var ganska rejält på hugget. Bosse hoppade och studsade och Erik körde med taktiken att försöka köra på fart. Malin skämtade när vi skrittade ifrån gården att vi hade så vilda hästar (båda skrittade som snälla små lam) hon fick dock äta upp sina ord under ritten då våra små rara kattungar förvandlades till sabeltandade tigrar under turen.

Efter det så åkte vi iväg på stallmöte för Cape vilket var otroligt trevligt med gott fika och allt. Roligt att det är ett så bra gäng där ute och att Maggan och Jenny håller så bra ”VI” anda på hela gänget.

Nu är det dock dags att krypa till sängs men jag lämnar er med dagens citat som kom från Malin.

Maria - Malin kan du skicka fikat?
(Malin sträcker sig lite halvhjärtat som att kakorna ska hoppa ned i handen på henne)
Malin – Jag når inte!
Maria – Du menar att du inte har så stor räckvidd?
Malin – Jag menar på att jag har så stor räckvidd som jag känner för!




Malin & Lill Erik